Sista dagen...

Jaha, jag sitter nu här på ett hotellrum med två sovande barn i sängen. Matte är fortfarande hemma och fixar det där sista som vi inte har hunnit klart. De senaste dagarna har varit snudd på brutalt jobbiga. Stressen att hinna med att få allting klart blandat med alla känslostormar vid alla avsked har varit enorm. Vi har jobbat dygnet runt sen i måndags och det känns i både kropp och knopp kan jag ju lugnt påstå just nu.

Men nu kan jag inte göra mer. Därför tänker jag nu sitta här i kvällsdunklet och lyssna på mina barns andetag och bara njuta av att jag faktiskt inte behöver göra nånting! Jag väntar tills Matte kommer hit innan jag lägger mig på kudden. Vill att vi ska sitta tillsammans och bara andas en stund och ta in hur det känns att vi faktiskt är färdiga och nu kan påbörja vårt äventyr.

I morgon bitti kommer taxin halv tio och då far vi till Kastrup. Innan dess ska vi sova gott och äta en god frukost.

En lång och hektisk dag är äntligen till ända. I morgon startar vi vår resa!