Vi passar på så länge vi har pool!

Husdags!!

I morgon är det dags! Då får vi vårt nya hem!!! :) Vi ska ha besiktning med vår mäklare kl 15 och om allt går som det ska så får vi nycklarna när den är klar.

Helgen har SPRUNGIT iväg. Måndag var Memorial Day så det innebar att vi fick en extra dag till planering och shopping. Vi har köpt nya sängar till oss alla. Innan vi for hemifrån Sverige sålde vi alla våra gamla sängar just för att vi planerade att köpa nya här. Än så länge har vi bara köpt madrasser (som är TJOCKA!) så det återstår att köpa stommar ocskå. Det finns enormt fina sovrumsset för barn här med säng, nattduksbord, hyllor, skrivbord m.m. Mirabell har ju sett de mest hårresande möbelkreationer med bl.a. Disneyprinsessor, förstås. Vi avvaktar huset för att kolla mer exakt vad vi får plats med.

När det gäller soffor och andra stora möbler så kommer vi hyra allt sådant. Jag sitter nu på internet och kollar igenom två stora leverantörer av sånt och man kan ju säga att inredningsmodet här är en gnutta annorlunda mot det svenska. Här gillas stora, svulstiga, mörka möbler och jag som gillar vitt, vitt, vitt har lite svårt att ta in det här. Vi får väl försöka komma fram till någon slags kompromiss.

Barnen ser i alla fall fram emot att komma in i huset. Vi har lovat ett de ska få en ny pool till trädgården och snart skeppas alla deras leksaker hit, de saknar sina dockor väldigt mycket.

Återkommer definitivt med mer om vårt nya hem!

Jag har fått frågor om fler foton så - here goes!

Nybakade chocolate chip cookies till fika idag!

Vårt områdes gemensamma pool.

Lite av området vi bor i.

Våra SÖTA sommarcoolingar!

Vet inte var hon har lärt sig att man MÅSTE posera för ett foto....?

Lugn dag

Det har inte hänt så mycket idag. Vi har tagit det lugnt och fixat och lekt lite här hemma på förmiddagen. Efter Minea hade sovit middag gick vi till lekplatsen och barnen fick springa av sig litegrann. Det börjar märkas mer och mer att de, framförallt Mirabell, saknar att ha kompisar att leka med. Lillasyster hänger liksom inte med i hennes ibland väldiga fantasilekar så Mirabell blir rätt så frustrerad. Jag har hittat en site som heter Meetup där man kan registrera sina intressen och hitta andra likasinnade för träffar. Där fanns ett par grupper som skulle kunna vara himla kul för mig men än så länge har jag inte hittat nåt som verkar bra för båda barnen. Letar vidare...

Återigen - jag älskar Skype!! Det har varit lite problem med dålig kvalitet i ett par dagar men annars är det Fantasiskt att kunna prata och ses samtidigt! Idag har jag pratat med mina päron, min syster yster, Malin, Karolina och min älskade make. Skönt att ha kontakt med omvärlden.

Nu blir det ett avsnitt Grey's på abcplay.com och sen är det nattifnatt!

Say Pooooool!!

Vår lunch vid stranden i Del Mar häromdagen

Vågar knappt säga det...

I morse vaknade jag av mig själv vid sjutiden, något som VÄLDIGT sällan händer. Vi brukar alltid bli väckta av att ett par barn kryper upp till oss. Jag låg och lyssnade lite och vid kvart över sju så hör jag hur dom pratar med varandra i sitt rum. Jag smög dit (vilket man gör väldigt lätt på dessa underbart tjocka heltäckningsmattor!) och kikar in. Minea hardå krupit över till Mirabells säng och de låg och myste under samma täcke. Underbara ungar! Det känns skönt att de är så pass trygga att de inte direkt måste komma springande till oss.

På förmiddagen åkte vi och shoppade loss i en 99 cent store. ALLT från leksaker till grönsaker och papptallrikar kostar 99 cent styck. Töserna fick en hel del leksaker både till hemmet och till poolen och alltihop gick på 20 dollar. För en som älskar att handla billigt var det ju perfekt!

Eftermiddagen spenderades i poolen. Minea höll krampaktigt i mig i början men blev mer och mer kaxig och slängde sig till slut i utan krusiduller. För mig som alltid har en massa "måsten" så är det himmelriket på jorden att kunna leka och umgås med mina barn och bara vara helt avslappnad. Mycket skön dag!

Här är tydligen extrema UV-nivåer så i morgon ska vi köpa nya solkrämer. För de närmaste dagarna rekommenderar man här att ha väldigt hög spf även på molniga dagar. Jag trodde ozonlagret mådde bättre men det kanske bara gäller för Sverige med omnejd?

(Det lutar åt att vi faktiskt får huset! Ett par detaljer kvar men vi har elektroniskt skrivit på kontrakt idag. Inflyttning första juni. Usch, det känns som om jag skriver det här så kommer det gå fel nånstans så jag skriver inte mer om det nu. Återkommer i morrn om det.)

Vardagen börjar en söndag

Idag har vi kört Matte till San Diego Airport för han ska på konferens i St Paul och blir borta till på fredag. Detta har vi ju vetat om länge men det känns ändå ganska ensamt att nu sitta här i en lägenhet i Sabre Springs (området vi bor i), ensam med två barn. Det kommer naturligtvis gå hur bra som helst men ändå...

Bilresan var en upplevelse. När vi hade lämnat av honom skulle jag och de små direkt hem igen och det tar ca en halvtimme att köra den vägen. Flygplatsen ligger nästan inne i San Diego så det var kul att få lite storstadskänsla men trafiken är ju också därefter. Bilar ÖVERALLT och efter ett tag så går motorvägen ihop med en annan motorväg och är man inte van så kan det vara liiite stressande att köra i drygt 110 på en väg med åtta filer. Som tur var så sov båda barnen så jag kunde koncentrera mig på körandet. Fick ta en stund när jag kom hem för att varva ner men är ändå himla stolt över mig själv att det gick så bra!!

Annars inget nytt på husfronten. Ingen jobbar så aktivt på söndagar så vi hoppas på ett besked i morgon.

Nu är det godnatt, världen!

Utsikten från vårt hotellfönster i Los Angeles.

Vår hyrbil.

Bilturen från LA till San Diego.

Några kort från resan hit

Det är nog första gången vi har varit och handlat som Mirabell har bönat och bett att jag ska köpa soppa till henne....

Glömde berätta...

Vad gör man som svenskar när man inser att vardagen är lite jobbigare utan vettiga barnbestick, pallar, muggar, skålar m.m....?

Jajamen - man åker till IKEA!!

En kvart ifrån vårt hem finns denna svenska institution där, i den här delen av landet, man får alla saker skrivna på engelska och spanska. Kändes väldigt konstigt men samtidigt väldigt skönt att gå omkring och titta på Billy, Hemnes och alla de andra bekanta namnen. När vi hade handlat det vi behövde så var vi naturligtis tvungna att utforska IKEA Food. Kaviar, knäckebröd, sill m.m. hamnade också i shoppingvagnen... ;) Vi har bara varit här en vecka och ända saknar vi kaviar på morgonägget!

Angela, om du läser detta - du gör ett bra jobb!

Det händer saker varje dag

Husletandet i onsdags gick bra. Vi såg några hus från utsidan och några fick vi tillträde att komma in i. Ett av de första var helt ofattbart. Det var en sanslös labyrint av rum, höjdskillnader, dörrar, badrum och dessutom var det grejor överallt. Det kändes som om det nästan måste finnas nånting begravt under gräsmattan. Mäklaren sa att han tog med det på visningsrundan eftersom han inte känner oss och inte vet riktigt hur vi vill bo. Han förstod ganska snabbt att det var tack men nej tack till det huset!

Vi fick se ett par hus till som var ok men inte mycket mer. Ett av husen vi inte fick komma in i låg tvärs över gatan från en skola och det huset har vi fått komma in i och se idag. Jag vill bo där! Husen här är så otroligt annorlunda mot hemma i Sverige så det är svårt att förklara hur det ser ut. Det är i alla fall 292 kvm i två våningar med en, i våra mått mätt, liten trädgård. Marken här är extremt dyr så man får ofta mycket hus på väldigt liten tomt. Istället finns det många fina parker och lekplatser lite överallt. Kvadratmeterna på huset är lite missvisande eftersom man här räknar in alla innerväggar och badrum i storleken. Men det är ju ändå ett underbart stort hus. På undervåningen finns dessutom ett sovrum lite avskilt som skulle vara perfekt för Matte att ha som kontor.

Huset är tillgängligt för inflyttning den första juni. Ägaren vill inte vänta till första juli vilket innebär att vi nu håller på att försöka förhandla oss ur juni månad på vårt nuvarande boende. Vi har kontrakt här till sista juni så vår agent jobbar på att ta oss ur det. Återigen - håll era tummar, please!

Igår var vi iväg med vår agent Darlene och skaffade våra social security numbers. För Matte och mig var det inga problem men vi måste ha ytterligare ett dokument från en annan myndighet för att lösa det för barnen. Älskar byråkrati... Efter det åkte vi till Del Mar som ligger precis vid havet. Köpte goda mackor och satte oss vid havet intill en lekplats och åt lunch i solen. Darlene berättade att många av surfarna som var i havet faktiskt var skolelever som hade surfklasser. Ungarna lekte loss och hade kul på lekplatsen innan vi åkte hem igen.

I övrigt så åker vi runt en hel del för att få koll på var vi är (!) och vad som finns var. Mirabell och jag var på bio och såg "Rio". Till en början var det bara hon och jag i en jättesor biosalong men efter en stund kom, som hon sa, "en tjej med sin morfar" in och satte sig bakom oss. Filmen var bra och Mirabell var nöjd med att få godis och popcorn på en torsdag.

Ska titta igenom alla kort vi har tagit och lägga upp några så ni får se oss också! :)

Segt internet

Hade tänkt berätta om de senaste två dagarna men internet bråkar och gör mig tokig så jag återkommer när tekniken är lite mer på min sida.

PoK så länge!

Det regnar...

Ska man behöva vakna till 15 grader och regn när man bor i södra Kalifornien???? Enligt vår agent som hjälper oss så är infödingarna här väldigt exalterade för det regnar tydligen i stort sett aldrig. Ja, jag förstår att skadeglädjen är stor där hemma men jag antar att vi kommer få sol så det räcker och blir över när det här lågtrycket har dragit vidare!

Igår var vi runt en massa och handlade nya bilstolar till barnen och en hel del saker till hemmet som helt enkelt bara behövs i ett hem med två barn. T.ex. matstol till Minea, barnbestick och annat smått och gott till köket. Inser att väldigt mycket av det som gör vardagen enkel finns kvar i gamla Sverige. Vi får liksom bygga upp ett fungerande hem på nytt. Vi fick också en extra "lära-oss-hitta-tur" när vi fick åka till en annan affär för den bilstolen vi ville ha var slut i den lokala Sears-butiken.

Idag har jag fått mitt första amerikanska bonuskort. Storhandlade på Vons (typ ICA) och började samla poäng. Känns stort! :) Matte har också fixat ett kontantkort till mig så nu är jag med amerikansk mobil!

Minea invigde förresten soffan här igår. I ett obevakat (och blöjfritt...) ögonblick kröp hon upp i soffan och kissade - mycket! Det rann ner mellan två soffkuddar och blötte ner botten på soffan. Jag försökte torka och gnugga men idag på morgonen var det rejäla fläckar som luktade allt annat än gott. Fick tips i affären att torka med ättika så det har jag gjort. Vet inte om det blev varken rent eller mer väldoftande....

I eftermiddag har vi haft besök av vår agent Darlene och vår mäklare Dave. Redan i morgon bär det av ut för att titta på hus. Dave hade sju objekt som vi ska titta på, förhoppningsvis är det nåt som känns bra. Vi vill ju gärna ha både rätt planlösning, ett trevligt område och närhet till bra skolor så det borde väl inte vara så svårt...!?!

Vi börjar sakta men säkert anpassa oss till tidsomställningen. Barnen vaknade vid fyra inatt men då hade de sovit i nästan nio timmar så det kan man väl inte klandra dem för. Minea lyckades få till sin tupplur i vanlig tid och båda två somnade vid halv åtta ikväll så det känns som om det lutar åt rätt håll. Själv känner jag mig inte heller fullt så luddig i huvudet som jag gjorde igår.

Det är väldigt svårt att försöka föreställa sig att det ska bli någon slags vardag här. Har en stark känsla av att vi är på semester och ska åka härifrån igen om ett par veckor. Den känslan försvinner väl, om inte förr så förhoppningsvis när vi har flyttat in i vårt hus.

JAG ÄLSKAR SKYPE!!!! Har pratat med familj och två vänner och det är helt fantastiskt med både tal och bild som dessutom inte kostar nåt - underbar uppfinning!

Håll alla tummar ni har för att vi hittar ett hem i morgon!

San Diego

VI ÄR FRAMME!!

Vi körde från Los Angeles i morse vid halv elva och kom fram ett par timmar senare. Extremt märklig känsla när både Matte och jag plötsligt känner igen oss! Vi har ju varit inne på google maps otaliga gånger och faktiskt "stått" här utanför och nu är vi här på riktigt- coolt! Området är jättefint och lägenheten stor och mysig. Det behövs en hel del personlig touch men det lyckas vi nog med ganska snart. Jag ska ta kort och lägga in så ni får se hur vi har det.

Vid tre-tiden kom vår relocation agent och gick igenom lite vad vi måste göra de närmaste två veckorna, t.ex. ta körkort, skaffa social security number, välja skola till barnen, träffa mäklare och hitta hus. Vi kan tydligen inte ansöka till någon form av barnomsorg om vi inte åtminstone har ett kontrakt skrivet på ett mer permanent boende så husletandet ligger ju högt på priolistan.

Vi tog också en tur i bilen med henne för att lära oss att hitta i området. Hon visade oss runt till olika affärer, post, bank m.m. Vi har ALLT inom ett par minuters bilresa.

När vi var klara med henne tog vi en tur på egen hand och jag tog tjuren vid hornen och rattade runt vårt monster till bil. Hyrbilen vi har nu tills vi får våra egna bilar är en Jeep Grand Cherokee och det känns ju som att köra en mindre lastbil! Nu gillar jag stora, tunga bilar så det gick ju bra om än något ovant att inte använda vänster fot och höger hand.

Barnen däckade vid halv åtta och nu är klockan nio och kudden kallar högljutt på mig också.

Godnatt!

Framme i Los Angeles

Sitter återigen i ett hotellrum, den här gången är det i Los Angeles. Klockan är sju på morgonen

och barnen har varit vakna sedan 2 inatt. Alla har duschat och klätt på sig och vi har till och med hunnit äta frukost. Grannarna i rummet bredvid oss knackade på dörren vid femtiden och undrade om vi kunde vara lite tysta för de försökte sova. Ungar med jetlag är ju himla lätta att få tyst på...

Resan har i ala fall gått jättebra. Taxi till Kastrup, lunch i SAS-loungen och sedan en kort flight till München. Ungarna hängde glatt med och Minea somnade strax innan landning - inte ett enda besvär av landningen. Vi hade bara en knapp timme i München så den tiden gick åt till att ta oss från en gate till nästa. Vi hann i alla fall bunkra lite lördagsgodis och eftersom det inte blev nåt fredagmys i fredags så fick Mirabell köpa lite chips också. Man bryr sig i såna här lägen inte så mycket om vad barnen äter utan mer på att de äter över huvud taget.

Flighten mellan München och Los Angeles var tolv ganska så långa timmar. Underhållningssystemet ombord är ju jättebra så vi tittade på flera filmer. Ungarna lyckades sova i ungefär fyra timmar, själv slumrade jag väl sammanlagt i cirka en halvtimme. Sömnbristen har blivit ett slags normaltillstånd vid det här laget så det är bara att köra på tills vi är framme där vi ska vara. Mirabell hade svårt att komma till ro när hon skulle sova på planet, hon fick inte riktigt plats och hittade ingen bekväm ställning. Tills slut gav vi upp och hon fick sova på golvet vid våra fötter. Förmodligen stenhårt men hon sov gott ändå!

Väl frame på LAX blev det problem i tullen med mina fingeravtryck. Innan det reddes ut var jag SKITnervös och var mer eller mindre inställd på megaförhör och att vi skulle bli hemskickade igen. Det fanns ju naturligtvis ingen som helst anledning till att vi skulle bli det men i det läget tänker man inte så rationellt. I alla fall så var det bara fel på datorn så efter hela två minuter var det hela löst och vi kunde gå och hämta vårt bagage. Alla väskor hade kommit fram och vi åkte till hotellet.

Los Angeles bjöd idag på ösregn och tvärmulet väder. Hm, trodde att det alltid skulle vara sol i södra Kalifornien ;) Molnen börjar i ala fall skingras nu och solen tittar fram.

Nu har Matte och Mirabell gått för att hämta vår hyrbil och Minea har somnat som lilla stocken. Jag ska börja packa ihop oss och sen kan vi påbörja sista etappen på vår resa. Bilturen ner till San Diego kan väl ta ett par-tre timmar så i eftermiddag kommer vi fram till vårt temporära hem.

Återkommer snart!

Sista dagen...

Jaha, jag sitter nu här på ett hotellrum med två sovande barn i sängen. Matte är fortfarande hemma och fixar det där sista som vi inte har hunnit klart. De senaste dagarna har varit snudd på brutalt jobbiga. Stressen att hinna med att få allting klart blandat med alla känslostormar vid alla avsked har varit enorm. Vi har jobbat dygnet runt sen i måndags och det känns i både kropp och knopp kan jag ju lugnt påstå just nu.

Men nu kan jag inte göra mer. Därför tänker jag nu sitta här i kvällsdunklet och lyssna på mina barns andetag och bara njuta av att jag faktiskt inte behöver göra nånting! Jag väntar tills Matte kommer hit innan jag lägger mig på kudden. Vill att vi ska sitta tillsammans och bara andas en stund och ta in hur det känns att vi faktiskt är färdiga och nu kan påbörja vårt äventyr.

I morgon bitti kommer taxin halv tio och då far vi till Kastrup. Innan dess ska vi sova gott och äta en god frukost.

En lång och hektisk dag är äntligen till ända. I morgon startar vi vår resa!

Panik och skön kväll.

Gårdagen blev lite (!) jobbig. Jag och barnen körde till Mattes jobb för att scanna in diverse dokument som skulle mailas till banken i USA. När Matte ska ta fram mitt körkort så finns det inte i min plånbok - och jag lägger det ALLTID på samma ställe bakom mitt VISA-kort. Jag kan inte för mitt liv komma ihåg att jag har använt det och inte lagt tillbaka det där. Det absolut senaste jag kan minnas att jag har använt det är hos mäklaren när vi skrev på papper för husförsäljningen. Då ville mäklaren ha kopia på både mitt och Mattes körkort. Vi har pratat med henne och det finns inte där. Blir tokig av sånt här!!

Nu har jag pratat med Transportstyrelsen och måste dra igång en j-la cirkus för att få ett nytt körkort skickat till konsulatet i San Diego. Det här var INTE vad jag behövde just nu!!

Vi hade i alla fall en väldigt mysig kväll med hela Sköldklanen igår. Vi samlades hemma hos Jimmy och Linda och grillade och hade det väldigt trevligt. Känns ju även här himla konstigt att säga hejdå men hela det gänget kommer komma och hälsa på i omgångar vilket är skönt att veta redan nu.

Nu ska jag ta och packa lite till, tror jag! :)

Det närmar sig med stormsteg...

Hemmet blir mer och mer tömt för varje dag som går och en efter en säger vi auf wiedersehen till vänner och familj. Äventyrskänslan, glädjen och spänningen inför det nya som väntar oss blandas med panik över hur vi ska hinna bli klara och sorg över att lämna vänner, familj och all trygghet bakom oss.

Igår magasinerades de flesta av våra stora möbler så nu börjar det eka i vissa rum. Minea undrar förbryllat -'var är min säng?'. Mirabell ser fram emot att få träffa nya vänner och lära sig engelska, skönt att hon säger det. Det gör det en aning lättare att hon, än så länge, accepterar att hon ska lämna sina vänner. Ibland undrar jag om det är rätt beslut att rota upp barnen men alla försöker övertyga mig om att detta kommer ge mina underbara döttrar oändligt mycket mer än det tar ifrån dom.

På lördag hoppar vi på planet....